Vad ska jag bli när jag blir stor?

Jag sitter här i min säng och funderar på hur mitt liv är. Jag har det bra med familj och världens bästa pojkvän. Vi bor bra och allt är prima. Men jag gör ingenting med mitt liv. Jag jobbar inte, jag läser en distanskurs som e typ en gång/vecka högst. Jag menar, jag måste ju ha något att se fram emot och just nu har jag inte det. En dag för Zara är liksom att antingen vakna upp hos mig om vi sovit här, gå upp vid tio, kanske äta frulle, lyssna på musik eller kolla på tv, gå ut med hundarna, kolla datorn i timmar, och då menar jag TIMMAR. Om jag vågar ringer jag och söker jobb. Men eftersom jag fortfarande har telefonskräck så tar det verkligen emot och jag undviker det helst. jag väntar tills klockan blir tre då Joel slutar. Då kommer han antingen hem hit eller så plockar han upp mig på vägen. Så är vi hemma hos han resten va kvällen och gör typ nada. Liksom, det är inget liv jag lever. Jag vill ha något som jag ser fram emot. Jag vill ha ett jobb som jag älskar, eller ens det jag vill bara ha ett förbannat jävla jobb så jag tjänar pengar och så jag kan hitta på saker med Joel. han har ett heltidsjobb vilket gör att han alltid har pengar, och jag e alltid fattig. Detta leder till att vi inte kan hitta på så mycket saker som vi egentligen vill göra. Jag tycker lite synd om Joel ibland eftersom han hela tiden vill hitta på grejer. Ett jobb hade alltså löst detta problemet. Jag hade blivit sysselsatt under dagarna och sluppit bli fyrkantig i ögonen av flera timmars sittande framför tv eller dator. Jag hade framför allt tjänat pengar som hade gjort att jag kan hitta på mer saker. Jag hade sluppit vara snål. Jag behöver bara komma över denna "tröskel" som gör att jag inte söker jobb. Jag har alltid haft telefonskräck och kan knappt ringa till tandläkaren. jag kan absolut inte ringa efter en pizza, det gör alltid Joel. Jag vet inte hur jag ska lära mig att hantera detta, eller hur jag ska göra för att bli av med den. Men jag kan inte sitta här hemma hela dagarna längre, då kommer jag ruttna bort, sakta men säkert. Och det vill jag absolut inte göra. Vem vill det liksom?

Herregud, det blev en del. Nåväl, nu är jag trött och ska sova.

 


Kommentarer
Postat av: Alexandra

Sådär har jag också känt. Eller jag känner så fortfarande lite. Men helt plötsligt en dag så kommer man på vad man vill göra :) Ett supertips till att få ett jobb är att skriva ut en massa cv och ta en dag och bara åk runt i butiker och dela ut, tillslut är det någon som nappar :) kram!

2009-10-13 @ 13:02:58
URL: http://shopaholicbloggen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0